Filetype
Fysisk aktivitet tillsammans med utbildning är den grundläggande behandlingsmetoden för alla personer med artros, oberoende av vilket sjukdomsskede man befinner sig i. Träning är en behandling som passar de flesta och som har minst lika god smärtstillande effekt som läkemedel. Detta är tack vare att hjärnan utsöndrar endorfiner när vi tränar, ett hormon som agerar kroppens naturliga smärtstillande
https://www.artrosportalen.lu.se/traning-vid-artros - 2026-05-09
Kondition, styrka eller träningsterapi? Det finns flera sätt att träna på om man drabbats av artros. Konditionsträning Att konditionsträna regelbundet är viktigt både för att behandla artrossymtom och för att bibehålla god allmänhälsa. Konditionsträning innefattar träning som höjer pulsen och ökar kroppens syreupptagningsförmåga. Ökad syreupptagningsförmåga både stärker hjärtat och förbättrar krop
https://www.artrosportalen.lu.se/traning-vid-artros/traningsformer - 2026-05-09
Det är viktigt att börja grundbehandla sin artros så fort som möjligt efter att diagnosen är ställd. Ett bra alternativ är att anmäla sig till en artrosskola. Enligt Socialstyrelsens riktlinjer är förstahandsbehandlingen för artrospatienter, både yngre som äldre, patientutbildning, träning och vid behov viktreduktion. För att få hjälp med denna grundbehandling, kan man välja att anmäla sig till en
https://www.artrosportalen.lu.se/behandlingar-vid-artros/artrosskola - 2026-05-09
En viktnedgång kan lindra dina artrossmärtor och öka rörligheten i leden. Övervikt och artrosUngefär hälften av alla personer i Sverige mellan åldrarna 16–84 år är överviktiga. För att klassas som överviktig krävs det att man har ett BMI (body mass index) på över 25 medan ett BMI över 30 klassas som fetma. Både övervikt och fetma är riskfaktorer för att drabbas av artros. I befolkningen ökar andel
https://www.artrosportalen.lu.se/behandlingar-vid-artros/viktnedgang-vid-artros - 2026-05-09
Smärtstillande och antiinflammatoriska läkemedel ska endast användas som ett komplement till grundbehandlingen vid artros. Det finns i dagsläget tyvärr inget läkemedel som kan bromsa, stoppa, eller vända sjukdomsförloppet vid artros. Det pågår dock intensiv forskning i fältet.Däremot finns det ett flertal smärtstillande läkemedel och så kallat antiinflammatoriska läkemedel som kan mildra själva sy
https://www.artrosportalen.lu.se/behandlingar-vid-artros/lakemedelsbehandling-vid-artros - 2026-05-09
Rörelsehjälpmedel, ADL-hjälpmedel och ergonomiska redskap kan underlätta vardagen för artrospatienter. För personer som lider av knä-, höft- eller handartros kan det med tiden bli svårt att utföra vissa vardagssysslor och aktiviteter. Detta kan påverka livskvaliteten hos artrospatienter. Det finns en rad olika sorters rörelsehjälpmedel, ADL (aktiviteter i dagliga livet)-hjälpmedel och ergonomiska
https://www.artrosportalen.lu.se/behandlingar-vid-artros/hjalpmedel-vid-artros - 2026-05-09
TENS, akupunktur och hyaluronsyra är exempel på alternativa behandlingar som kan lindra artrossymtom. De flesta av de alternativa behandlingar för artros som erbjuds idag ger enligt studier antingen liten smärtlindring under en begränsad period eller ingen smärtlindring alls utöver det som kallas placebo. Placeboeffekten kan dock vara stark. Det är också svårt eller omöjligt att själv veta om det
https://www.artrosportalen.lu.se/behandlingar-vid-artros/alternativa-behandlingar - 2026-05-09
PRP-behandling och broskcellstransplantation är fortfarande kontroversiella artrosbehandlingar. PRP-behandling och broskcellstransplantation som behandlingar för artroslindring är fortfarande kontroversiella. Båda räknas till gruppen experimentella behandlingar. På grund av bristande vetenskaplig evidens om effekt utöver placebo (sockerpillseffekten) omfattas behandlingarna inte av den allmänna sj
https://www.artrosportalen.lu.se/behandlingar-vid-artros/prp-broskcellstransplantation - 2026-05-09
En tidigare ledskada är den vanligaste bakomliggande orsaken för artros hos unga individer. Skadeförebyggande träning bör därför vävas in i den vanliga träningen för att minska risken för att råka ut för en allvarlig knäskada och på så sätt också minimera risken för att drabbas av artros senare i livet. För att undvika knäskador och på så sätt också förebygga artros, är det viktigt att idrottsklub
https://www.artrosportalen.lu.se/ung-med-artros/skadeforebyggande-traning - 2026-05-09
Glukosamin, strandnypon och gurkmeja är exempel på naturläkemedel som sägs kunna lindra artrossymptom. Det finns en rad olika naturläkemedel och kosttillskott som marknadsförs att kunna lindra artrossymptom. Några exempel på de allra vanligaste är nyponpulver, gurkmeja, ingefära och grönläppad mussla. Dessa preparat väljs ibland som antiinflammatoriska alternativ till NSAID preparat av patienter s
https://www.artrosportalen.lu.se/behandlingar-vid-artros/naturlakemedel-vid-artros - 2026-05-09
En protesoperation är den vanligaste operationsmetoden för patienter med artros i knä- och/eller höftleden. Det utförs ungefär 25 000-30 000 operationer varje år i dessa leder. Vid en protesoperation byts den drabbade leden ut antingen delvis (halvprotes) eller helt (helprotes) mot en konstgjord led i plast och metall. Det är vanligast att man får en helprotes.Det är dock endast cirka 1 av 10 pati
https://www.artrosportalen.lu.se/behandlingar/protesoperation - 2026-05-09
Förutom protesoperation, finns det andra sätt att operera en artrosdrabbad led på. Vilken operationsmetod som lämpar sig bäst beror till största del på vilken led det är som är drabbad. Även om det är allra vanligast att bli opererad i knä- och höftleden, kan andra artrosdrabbade leder också bli aktuella för operation. Har annan behandling inte gett tillräckligt god effekt, det vill säga man fortf
https://www.artrosportalen.lu.se/behandlingar-vid-artros/operation-av-andra-leder - 2026-05-09
En tidigare ledskada ökar risken för att drabbas av artros redan i 25-35 års åldern. Det är inte helt ovanligt att unga idrottare som råkat ut för en korsbands- eller meniskskada utvecklar artros 15-20 år efter sin skada Att drabbas av artros redan i ung ålder är inte ovanligt och det finns ett starkt samband mellan allvarlig ledskada och artros. De flesta unga individer som utvecklar artros har e
https://www.artrosportalen.lu.se/ung-med-artros/artros-ledskada - 2026-05-09
Här hittar du forskarprofiler på de forskningsgruppsledare som är verksamma i LOAD nätverket. Du kan bland annat läsa om deras pågående forskning, varför de valde att forska och vad de har för framtidsförhoppningar för artrosforskningen. Har du tur kan du också få tips på en och annan bra bok eller film!
https://www.artrosportalen.lu.se/artrosforskning/vi-som-forskar-om-artros - 2026-05-09
docent Forskningsområde: Nedbrytning av ledbrosk - en biologisk process som leder till artros I ett friskt brosk råder en jämvikt mellan uppbyggnad och nedbrytning av vävnadskomponenter. Vid artros uppstår en obalans och stora mängder enzymer bildas som bryter ner broskproteiner. Ett av de första proteiner som bryts ner vid artros är broskproteinet aggrekan som därigenom frisätts i ledvätskan. Vi
https://www.artrosportalen.lu.se/artrosforskning/vi-som-forskar-om-artros/andre-struglics - 2026-05-09
överläkare, adjungerad professor i barnortopedi Forskningsområde: Barndomens höftsjukdomar och deras konsekvenser genom livet Höftdysplasi innebär en omogen höftled med dålig täckning av höftkulan. Cam-deformitet är en benig utväxt mellan höftkula och lårbenshals som kan ge smärta och inskränkt rörlighet i höften, så kallat femuroacetabulärt impingement (FAI). Både höftdysplasi och FAI tros öka ri
https://www.artrosportalen.lu.se/artrosforskning/vi-som-forskar-om-artros/carl-johan-tiderius - 2026-05-09
professor, leg. fysioterapeut Forskningsområde: Träning är bra för våra leder! Målgruppen för min forskning är främst unga till medelålders personer med ökad risk för skada eller med befintlig skada, till exempel i knä eller höft. Skada i led medför smärta, sämre funktion, fysisk inaktivitet och sämre livskvalitet. Det är också stor risk att drabbas av nya skador och artros tidigt i livet. Specifi
https://www.artrosportalen.lu.se/artrosforskning/vi-som-forskar-om-artros/eva-ageberg - 2026-05-09
professor, leg. fysioterapeut Forskningsområde: Människan i rörelse Min forskning handlar om olika aspekter av vår förmåga att röra oss, såsom balanssystemet strategier och fysisk aktivitet. Eftersom förmågan att röra sig och att vara fysiskt aktiv är en grundsten för att uppnå god hälsa genom hela livsspannet, handlar forskningen också om interventioner som möjliggör detta, till exempel på vilket
https://www.artrosportalen.lu.se/artrosforskning/vi-som-forskar-om-artros/eva-ekvall-hansson - 2026-05-09
överläkare, docent Forskningsområde: Höft- och knäproteskirurgi – att optimera fixation, funktion och långtidsöverlevnad för ledimplantat i höft och knä Operation med konstgjorda ledproteser i höft och knä ger generellt mycket lyckade resultat. Fortfarande förekommer dock lossning och slitage av komponenterna som ett problem, och alla patienter blir inte fullt nöjda. Detta leder ibland till behov
https://www.artrosportalen.lu.se/artrosforskning/vi-som-forskar-om-artros/gunnar-flivik - 2026-05-09
professor Forskningsområde: Biomekanik - Vad händer när vi belastar vår kropp? Jag forskar inom medicinsk teknik, mer specifikt biomekanik. Det innebär att jag med hjälp av fysikens lagar och mekanikens verktygslåda försöker förstå hur krafter påverkar kroppens vävnader. Som ämne är det brett, men min forskning fokuserar på rörelseapparatens vävnader, dvs skelettets ben, ledbrosk, ligament och sen
https://www.artrosportalen.lu.se/artrosforskning/vi-som-forskar-om-artros/hanna-isaksson - 2026-05-09
